Bra sak att veta?

 

På Praon längtade jag varje dag, varje kväll och till och med kl 6 på morgonen när jag gick upp, efter lunchrasten. För på lunchrasten träffade jag en väldigt rolig kollega, som lärde mig om saker som man inte lär sig på andra ställen.

Även fast jag praoade på en rörmokarfirma så lärde jag mig
mer om kvinnor än om rör.

Så fort de kvinnliga arbetarna hade gått, så började han att berätta om kvinnor …

Nu längtar jag inte längre varje dag, varje kväll och varje morgon efter att träffa honom, men han var J!#&* kul!!